Senaste inläggen

Av utochin - 15 december 2014 20:10

Kollar runt lite på nätet. Känner mig mer och mer dum i huvudet! 

 



TIDIGA VARNINGSTECKEN


De flesta misshandlare är väldigt charmiga och uppvaktande i början av relationen. Men varningstecknen finns där, om man bara vet vad man ska fokusera på. Om Du läser den här listan och känner igen flera av dessa varningstecken hos en man du börjat träffa - GÖR VAD SOM KRÄVS FÖR ATT LÄMNA HONOM. Du besparar dig själv mycket lidande på så sätt, och dukommer att träffa någon annan, som inte skadar dig. Det är inte värt att stanna oavsett hur charmig, gullig och snäll han kan vara ibland. Detta är bara början. Lita på din intuition. Informera även dina tjejkompisar om varningstecknen. Alla behöver den här kunskapen. Den kan i värsta fall vara livsviktig.

 

  • Han talar illa om tidigare partners och kan inte se att han gjort något fel i relationen. Allt är den före detta flickvännens fel. Han talar om tidigare partners på ett nedlåtande sätt, och kanske även hävdar att han blivit utsatt för misshandel av den före detta flickvännen. Detta är ett varningstecken, likaså om han berättar att den före detta partnern har ljugit genom att anklaga honom för misshandel. Försök i så fall att ta reda på den före detta partnerns version av historien. Han kan förklara ett eventuellt respektlöst beteende gentemot dig med att han själv blivit utsatt för misshandel. En man som verkligen skulle blivit misshandlad av en tidigare partner skulle dock inte utsätta sin nya partner för det han själv blivit utsatt för.

  • Han säger att du är den enda kvinnan som har förstått honom och att du är den enda som har behandlat honom bra. Han sätter dig på en piedestal. Det kommer inte dröja länge förrän han säger att "du är precis som alla andra". Han kan även göra motsatsen: han kanske talar om sina tidigare partners på ett sätt som gör att du känner dig underlägsen och att du aldrig kan "nå måttet", vilket ger honom makt över dig.

  • Han beter sig respektlöst mot dig genom att skämta på din bekostnad, kanske även inför andra människor. Han är sarkastisk gentemot dig och fnyser åt dina åsikter och upplevelser. Om detta inträffar regelbundet, eller om han försvarar sitt beteende när du säger att du tar illa vid dig, är det troligt att verbal misshandel kommer att prägla er relation.

  • Han är hjälpsam mot dig på ett sätt som får dig att känna dig obekväm. Han får dig ständigt att stå i någon sorts tacksamhetsskuld och blir sur om han inte får hjälpa dig, om du exempelvis tackar nej. Han har åsikter om hur du bör leva ditt liv på olika sätt och blir sur om du inte tar emot hans "tips".

  • Han är kontrollerande och visar svartsjuka. Han har åsikter om hur du bör klä dig eller hur du bör ha ditt hår och vad du bör säga i olika situationer. Han har svårt att acceptera att du har din egen smak och stil och att ni inte alltid tycker lika. Han gillar inte dina vänner och har åsikter om vilka du bör umgås med. Han har kanske även svårt att acceptera att du pratar med andra män.

  • Ingenting är någonsin hans fel. Han får dig att känna skuldkänslor över saker som går fel.

  • Han är självcentrerad. Han har en dubbel standard - han kan behandla dig på ett sätt som han aldrig själv skulle tolerera. Han tycker sig ha rätt till att bli omhändertagen, servad och ompysslad men kan inte göra detsamma för dig. Dessa män har ofta orealistiska förväntningar på sin partner, som för honom ska vara den "perfekta kvinnan". I början kan hon idealiseras, bara för att snart bli bestraffad när hon inte kan leva upp till hans orealistiska förväntningar. Han kan förvänta sig att du ska förstå hans behov utan att han har förmedlat dem.

  • Han vill flytta ihop eller gifta sig väldigt tidigt i relationen. Detta är ett sätt för honom att kontrollera dig, att "äga" dig. Han har svårt att acceptera om du vill vänta med dessa saker.

  • Han skrämmer dig när han blir arg. Han kan putta dig, säga vagt hotfulla saker, knuffa dig eller närma sig dig på ett hotfullt sätt. Han kan sparka i väggen eller slå sönder saker när han blir arg, ofta är det föremål som du tycker om eller själv äger. Detta ger budskapet "Se vad jag kan göra. Nästa gång är det din tur". Om ni grälar i bilen kan han köra farligt fort för att skrämma dig. Han kastar saker omkring sig i vredesmod. Han skyller sina handlingar på dig och menar att det var du som provocerade honom att göra det; hade han inte blivit så arg på dig hade han aldrig behövt ta till detta beteende. Det är viktigt att veta att alla dessa handlingar ingår i det som är fysiskt våld. Har han gjort dessa saker har han redan utsatt dig för fysiskt våld.

  • Han attraheras av sårbarhet och väljer flickvänner som nyligen gått igenom en kris eller förlust av något slag. Han väljer kanske partners som är mycket yngre än honom. Han blir "räddaren". Han kan till och med "rädda" en kvinna som tidigare varit i ett våldsamt förhållande, bara för att göra samma sak som hennes tidigare partner gjorde.

  • Han behandlar dig annorlunda när ni är tillsammans med andra människor. Han behandlar dig respektlöst när ni är ensamma, men höjer dig till skyarna när ni umgås med andra. Alternativt tvärtom.

  • Han missbrukar droger eller alkohol.

  • Han pressar dig till sex eller får dig att utföra vissa sexuella handlingar mot din vilja när ni har sex.

  • Lita på din intuition. Om något känns fel är risken stor att något faktiskt är fel. Ibland kan vänner och familj uttrycka tveksamheter angående mannen ifråga, men inte alltid. De kanske tycker att du har träffat en toppenkille, eftersom han beter sig väldigt väl mot dig inför dem - på ett sätt han inte gör när ni är ensamma. Lita på din magkänsla.

  • Du börjar ta på dig skulden om han beter sig illa eller okänsligt mot dig. Du tänker att du förmodligen överdriver, att det kanske var ditt fel, att han inte kan hjälpa det.

  • Du tänker att din kärlek till honom kan få honom att ändra sig så att han inte beter sig respektlöst, okänsligt, sårande eller manipulativt mot dig. Här är det viktigt att veta att din kärlek till honom inte kommer att få honom att förändra sig. Du är ej heller undantaget till den här regeln. Ingen kärlek kan förändra någon med en misshandlande och kontrollerande personlighet. Sanningen är att de flesta män, som drivs av ett behov av makt och kontroll och som beter sig respektlöst på mer eller mindre subtila sätt, inte är kapabla att förändra sig eftersom de får många vinster med sitt beteende och eftersom deras egen problematik är djup.

  • Du tänker att om du bara beter dig mot honom så som du själv skulle vilja bli behandlad av honom, så kommer han till slut att förändra sig och behandla dig lika väl som du behandlar honom. Det här är ett mycket vanligt tankesätt för kvinnor som själva är måna om att behandla andra väl och som är empatiska och vill vara förstående. Sanningen är att han inte kommer att behandla dig bättre även om du å din sida behandlar honom empatiskt och förstående.  En misshandlare tar det snarare som en invit att fortsätta behandla dig illa.Han kommer att utnyttja din empati och vilja att förstå honom istället för att returnera, återgälda eller själv anamma den.  

  • Du har börjat märka att ditt självförtroende och din självkänsla har blivit sämre utan att du egentligen vet varför. Men det tycks ha blivit så i takt med att du inlett ett förhållande med den här mannen. Du vet inte varför, och du lägger skulden på dig själv för förändringen.

  • Han talar om för dig vem du är eller hur du är på ett negativt sätt. Han definierar din person, som om han befinner sig inuti ditt huvud och vet bättre än du vem du är. Det gör han inte. Låt ingen tala om för dig hur du är, vad du tänker, vad du gillar eller inte gillar, vad du har för behov eller vad du har för motiv till det du gör. Att ta sig rätten att definiera någon på detta sätt kan vara ett tecken på en kontrollerande personlighet.

  • Om du är med någon som behandlar dig illa, och du gång på gång ger den personen "en andra chans", kommer det att leda till att den personen respekterar dig mindre och ser detta som en "inbjudan" till att fortsätta behandla dig illa. Det är så en misshandlare ser på situationen. En person som upprepar sitt kontrollerande, sårande, respektlösa eller själviska beteende och inte gör vad som krävs för att förändra det i början av relationen kommer med all sannolikhet att fortsätta sitt beteende och dessutom förvärra det.

  • När beror exempelvis en sårande, kritisk kommentar på att personen ifråga "har en dålig dag" och när är den ett uttryck för verbal misshandel? Om det inträffar flera gånger, om det är ett återkommande mönster och om personen ifråga inte ber om ursäkt, alternativt ber om ursäkt men inte verkar mena det, alternativt ber om ursäkt bara för att sedan upprepa beteendet igen - då är det ett stort varningstecken. Ingen är perfekt, men om hans beteende är återkommande och är ett mönster bör man se upp. Man bör också vara vaksam om beteendet ifråga flyttas över till något annat, dvs om han har slutat skämta på din bekostnad eftersom du bad honom om det, men istället har börjat ha synpunkter på hur du klär dig eller bestraffar dig med tystnad om du gör eller säger något han inte gillar.  

  • När är en ursäkt genuin? Beverly Engel är en terapeut i USA och skriver om hur många kvinnor ger folk, och i synnerhet män, alldeles för många chanser. I boken "The nice girl syndrome" uppger Engel vad som bör finnas med i en ursäkt för att den ska vara genuin och kunna bli tagen på allvar: 1. När ursäkten uttrycker ånger och också visar empati gentemot dig, dvs att han förstår att han gjort så att du blivit obekväm, sårad eller skadad på något sätt. 2. När han samtidigt tar ansvar för det han gjort. Det betyder att han inte skyller på någon annan än sig själv och dessutom tar ansvar för sitt beteende och dess konsekvenser. 3. Att han även tar aktivt ansvar för att det inte ska hända igen och att han ställer till rätta det han orsakat och kanske även jobbar med sig själv (t ex börjat i terapi). Han måste alltså göra vad som krävs för att det inte ska hända igen. Om någon av dessa punkter uteblir i en ursäkt är det inte säkert nog att ge den här personen en andra chans. Beteendet kommer förmodligen att upprepas. 

  • Att våga inse att den man, som man blivit förälskad i och attraherad av, uppvisar varningstecken kräver inte bara kunskap utan också stort mod. Om Du läser den här listan och vet med dig att flera punkter beskriver ditt förhållande och den person du träffat, är det ett första steg till att ta hand om dig själv och skydda dig själv från mycket smärta och lidande i nuet och i framtiden. Ingen förälskelse är värd att bli behandlad illa för. Du är värd så oerhört mycket mer. Du kan inte förändra personen ifråga. Och det här är bara början.

All fysisk misshandel i nära relationer har en gång börjat med en längre eller kortare period av verbal misshandel. Därför är det viktigt att känna till de subtila varningstecknen för hur verbal misshandel tar sin början samt hur den därefter tar sig uttryck. Det finns även förhållanden utan fysiskt våld, men där verbal misshandel pågår år efter år, något som är förödande för offret och skapar lika mycket lidande som fysisk misshandel gör.

Den här hemsidan fokuserar på relationer där mannen är misshandlaren. Enligt Kunskapsbanken på Nationellt Centrum för Kvinnofrid är över 90 % av förövarna män. Verbal och fysisk misshandel förekommer även i samkönade parrelationer.

Den här hemsidan fokuserar mycket på den verbala, alltså den psykiska, misshandeln. Menordet misshandel kan på den här hemsidan syfta på både verbal och fysisk misshandel. Verbal misshandel leder ofta till fysisk sådan, och dessa kan existera parallellt med varandra i en nära relation. När ordet misshandel skrivs här, åsyftas alltså både verbal och/eller fysisk. Misshandel är misshandel, och den orsakar stora skador på en människa, oavsett om den utförs med ord och beteenden, eller med knytnävar.

Av utochin - 15 december 2014 18:56

  • Vänder varje samtal till att handla om honom själv
  • Förväntar sig att du ska uppfylla hans känslomässiga behov
  • Ignorerar effekten hans negativa kommentarer har på dig
  • Kritiserar dig ständigt, eller läxar upp dig, och tror att han vet vad som är bäst för dig
  • Fokusera på att skylla ifrån sig, snarare än att ta ansvar för sitt eget beteende
  • Förväntar sig att du stå beredd att rycka in för att uppfylla alla hans behov
  • Har stort behov av uppmärksamhet
  • Skryter, surar, klagar, retas på ett olämpligt sätt, är teatralisk, högljudd och stormig
  • Kan inte begrunda sina egna misstag. Kan inte hantera kritik och blir arg för slippa ta till sig kritiken
  • Blir arg när hans behov inte kan tillgodoses och får vredesutbrott eller skräms
  • Har en attityd av ”Allt du kan göra, kan jag göra bättre”
  • Psykar och trycker ner dig för att behålla övertaget och verka viktig
  • Agerar på en förföriskt sätt, eller är överdrivet charmig
  • Är fåfäng och fiskar efter komplimanger. Förväntar sig att du ska beundra honom
  • Glömmer vad du har gjort för honom, men påminner dig ständigt om vad du är skyldig (ska återgälda)
  • honom (för)
  • Försummar familjen för att imponera på andra. Har allt, gör allt: Är en fantastisk person på alla sätt i syfte att få beundran
  • Lyder inte lagen. Anser sig själv stå över lagen. Lagen gäller inte honom
  • Förväntar sig inte att bli straffad när han försummat att följa anvisningar, eller inte anpassat sig till gällande riktlinjer
  • Ignorerar dina känslor. Säger att du är alltför känslig eller lättstött om du uttrycker dina känslor
  • Talar om för dig hur du borde känna eller inte känna
  • Kan inte lyssna på dig och kan inte tillåta dig att ha åsikter
  • Är mer intresserad av sina egna angelägenheter och intressen än dina
  • Är oförmögen att se saker ur någon annans synpunkt än sin egen
  • Försöker att få dig att känna dig dum, hjälplös och oduglig när du gör saker på egen hand
  • Har dålig självinsikt och kan inte se hur hans själviska beteende påverkar dig
  • Har ytliga känslor och intressen
  • Utnyttjar andra med lögner och manipulationer
  • Använder känslomässig utpressning för att få vad han vill
  • Kan begå fysiska eller sexuella övergrepp mot barn

Nu har jag gjort det igen. Jag har varit dum mot mig själv. Låtit en annan männsika lura mig att tappa mig själv.. Värre än nånsinn? Jag är vuxen och borde ha förstått.. Det gjorde jag inte och jag är väldigt besviken på mig själv. Jag vill aldrig mer ha kärlek. 

Av utochin - 17 oktober 2014 19:14

Nej. Det går inte bra. Nej. Jag mår inte bra. Jag får ingen ordning på nånting. Jag är livrädd. Vad håller jag på med? Varför blir det inte bra? Kommer det alltid att vara så här? Jag har ingen lust att göra nånting alls.. Pratar inte med en själ. Ingen vet. Jag vill inte att nån vet. Att jag är svagast. Inte funkar. Folk ringer och kommer. Berättar om sitt. Jag nickar och ler, lyssnar och svarar. Hur blev det så? På jobbet känns det bättre. Men jag pratar inte med nån. Tom blick och stängd mun. Imorse vaknade jag och var så yr att jag knappt kunde ställa mig upp. Det har jag aldrig varit med om. Jag blev rädd. Måste ringa sjukan.. På måndag.. Skulle ha gjort det i onsdags.. Och torsdags.. Och idag.. Ska det vara så här hela livet, vet jag fan inte om jag orkar.. Kanske om jag finge jobba dygnet runt.. Jag borde prata med mitt gull, men jag kan inte. Det är så tungt. Jag vill inte öppna för jag är rädd för vad som kommer ut. Som vanligt. Vem ska hålla tassen? Det finns ingen där. När han kan prata har jag redan varit tyst en hel dag och det tar stopp. Det har gått för långt. Orkar jag? Jag tycker om att vara själv ibland. Men.. Omställningar!! Ibland ska jag vara mamma och flickvän. Sen bara mamma. Sen bara flickvän. Sen ensam. Sen ensam mamma. Hur ska jag få ordning på det? Det kanske är därför jag gillar jobbet så mycket.. Det är iaf samma. Jag ville inte ens bada bastu denna vecka. Det är inte bra. Jag vill jobba. Inte vara sjuk. Är det för alltid? Som en arvedel? Jag vill ha lugn och ro och koll. Inte känslan av att vara rutten inombords. 

Av utochin - 9 oktober 2014 13:54

Idag går mina tankar till mig själv. Tänk om jag finge bryta ett ben eller ha blivit född med en arm. Då förstår folk att man inte kan hoppa och stå på händer. Nu blev det ett annat handikapp. Som inte syns. Syns inte, finns inte. Ta dig samman och plocka upp dig. Var som vanligt. Tyvärr.. Jag är sjuk. Just nu. Ett litet tag.. 10-15% av de drabbade dör.. Jag lever än. 

 

Jag är inte svag eller lat. De som ifrågasätter kanske är..  


Fred, kärlek och förståelse.. Glömde vi de orden? 

Av utochin - 6 oktober 2014 20:28

Joråsatt.. Det blev som det blev och gick som det gick.. Jag skulle vara värsta snälla tjejen och allt.. Sen krasch! Depressionen är tydligen min trognaste följeslagare i livet. Varför kanske man vet, men hur man kan peta denne ovälkomne livskamrat tvistar de lärde om.. Jag motar honom i grind mha medikamenter. Dessa får mig att fungera lite sämre som kvinna och detta kan tolkas som bristande kärlek och engagemang av somliga.. Typiskt! Fiffig som jag är tar jag bort ett piller om dagen. Effekten låter inte vänta på sig. Min kära är lycklig igen och jag hänger med bra ett par dagar, glad som en lärka. Sen hinner verkligheten ifatt och jag kraschar igen. Två veckor fick jag känna mig fri från ovälkomna tankar om ett snabbt avslut, sen kom det, med min hjälp, tillbaka.. Hur man än vänder sig har man ändan bak.. Jag är inkapabel att visa mannen i mitt liv den kärlek jag känner. Punkt jävla slut. Nu måste jag, för att värna om mitt liv (varför, egentligen?), knapra bedövningsmycket medicin igen.. Numb! Jag bad om hjälp att komma i kvinlig stämning.. Vi får se hur det går. Inget är fel, men jag är lite halt. Det känns förjävligt att min främsta uppgift är att bevisa något som för mig är självklart.. Att jag älskar honom. Vissa människor kanske inte kan ta sånt utan att man trycker upp det under näsan på dem hela tiden, men jag kan inte leva så. Jag menar väl ändå inte att man ska ta kärleken för given, men jag tycker nog ändå att man inte ska ifrågasätta den hela tiden. Då blir det tungrott.. Jag ser ingen annan.. Så illa är det. 


Varför, varför, varför kan jag inte funka? Jag är inte så paj. Inte alls. Det mesta av destruktiv natur är borta ur mitt liv. Jag går på den relativt konstruktiva vägen. Ändå! Ner som en pannkaka.. Ibland funderar jag.. Hur länge orkar man? När jag mår bra och stoppar i mig piller försvinner känslan av meningslöshet. Det är ett mirakel varje gång och jag kan knappt se det andra, det mörka. Aa.. det är rundgång.. Nu är iaf kaoset tillbaka och jag fattar inte hur jag ska kunna arbeta eller leva. Om några dagar kommer det att gå över. Vad kämpar jag för? Vilket är målet i denna kamp? Nu skiter jag i't och hoppas på bättre mående.. Natt!

Av utochin - 30 september 2014 10:20

Puh! Knasigt värre blev det.. Jag vet inte.. Jag kanske kräver för mycket, eller så gör jag inte det. I min värld är ord tunga. I mångas värld är ord lätta och flyktiga. En börda och en otrolig tillgång har landat i mitt huvud. Så ser jag det. I kärlek är det så mycket som inte sägs med ord. Ibland är det det enda jag har. Ord som låter själlösa. I en extrem situation (distanslövers) blir detta tyngre än bly. Min älskade har det svårt och jag är kall som osten på frukostbordet. Och jag kan vara kritisk. I min värld är det enda jag kräver respekt för den som jag har blivit och är. I hans värld är min kritik ett bevis på min bristande kärlek. Jag tror och hoppas att vi kommer runt det. Det känns så bra. Vi är tillsammans igen och jag kan inte få nog! 


Svar på knöl och pappa - positivt. We will live! 

Av utochin - 20 september 2014 15:04

Nu har det gått en tid. Det har varit tufft och vi har stött på patrull i form av livet.. Jag går och väntar på besked om en knöl på handen, pappa väntar på undersökning av magen.. Jobbet är intensivt och kräver min totala närvaro. Var finns energin som jag ska ge till min älskade då? Han saknar den och missförstår min slutenhet och trötthet. Jag försöker att med ord visa att det inte är oss det är fel på. Jag får cellskräck av kramar. Den onda cirkeln är igång. Jag känner mig otillräcklig och jagad, han känner sig förbisedd och oälskad. Jag är inte så kramig i vanliga fall, och när skallen är full försvinner behovet helt och övergår nästan i fobi. Hur förklarar man det för en partner som man vill ska stanna? Jag tror iaf att mitt budskap gick fram innan han åkte för denna gång. Nu är jag ensam i över en vecka. Sist såg jag nästan fram emot det för att jag hade så mycket att fixa. Den här gången vet jag inte vad jag tycker. Det är nog bra för mig att få samla mig och bara möta de krav som jobb och barn ställer ett tag. Jag kanske kan landa i livet, så som det blivit. Jag känner en malande stress i mig, samtidigt som jag inte vet vad jag ska hitta på. Klurigt värre! Förhoppningsvis får jag positiva besked om knölen i veckan, det kanske får en del av spänningen att avta. We''ll see..

Av utochin - 13 augusti 2014 18:07

Idag började jag jobba efter åtta veckors semester. Det var tungt, men också skönt att få något annat att tänka på. Idag spenderar min älskade sin dag med sitt ex. Hon dundrade in i mitt liv och gav ett mycket tråkigt intryck, så det är svårt för mig att hantera dagen.. Men ändå.. Dagen är snart slut. Jag har lagat mat till de små och väntar bara på att de ska bli hungriga. Luftavfuktaren i källaren är trasig.. Jag lyckades lista ut felet.. Och det är väl inte så att jag inte klarar mig själv. Egentligen. Jag saknade närhet ett par dagar, men det gick över. Nu vill jag inte ha någon nära. Det är så svårt. 

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2014
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards