Nej. Det går inte bra. Nej. Jag mår inte bra. Jag får ingen ordning på nånting. Jag är livrädd. Vad håller jag på med? Varför blir det inte bra? Kommer det alltid att vara så här? Jag har ingen lust att göra nånting alls.. Pratar inte med en själ. Ingen vet. Jag vill inte att nån vet. Att jag är svagast. Inte funkar. Folk ringer och kommer. Berättar om sitt. Jag nickar och ler, lyssnar och svarar. Hur blev det så? På jobbet känns det bättre. Men jag pratar inte med nån. Tom blick och stängd mun. Imorse vaknade jag och var så yr att jag knappt kunde ställa mig upp. Det har jag aldrig varit med om. Jag blev rädd. Måste ringa sjukan.. På måndag.. Skulle ha gjort det i onsdags.. Och torsdags.. Och idag.. Ska det vara så här hela livet, vet jag fan inte om jag orkar.. Kanske om jag finge jobba dygnet runt.. Jag borde prata med mitt gull, men jag kan inte. Det är så tungt. Jag vill inte öppna för jag är rädd för vad som kommer ut. Som vanligt. Vem ska hålla tassen? Det finns ingen där. När han kan prata har jag redan varit tyst en hel dag och det tar stopp. Det har gått för långt. Orkar jag? Jag tycker om att vara själv ibland. Men.. Omställningar!! Ibland ska jag vara mamma och flickvän. Sen bara mamma. Sen bara flickvän. Sen ensam. Sen ensam mamma. Hur ska jag få ordning på det? Det kanske är därför jag gillar jobbet så mycket.. Det är iaf samma. Jag ville inte ens bada bastu denna vecka. Det är inte bra. Jag vill jobba. Inte vara sjuk. Är det för alltid? Som en arvedel? Jag vill ha lugn och ro och koll. Inte känslan av att vara rutten inombords. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kollar runt lite på nätet. Känner mig mer och mer dum i huvudet!    TIDIGA VARNINGSTECKEN De flesta misshandlare är väldigt charmiga och uppvaktande i början av relationen. Men varningstecknen finns där, om man bara vet vad man ska ...

Vänder varje samtal till att handla om honom själv Förväntar sig att du ska uppfylla hans känslomässiga behov Ignorerar effekten hans negativa kommentarer har på dig Kritiserar dig ständigt, eller läxar upp dig, och tror att han vet vad som är b...

Idag går mina tankar till mig själv. Tänk om jag finge bryta ett ben eller ha blivit född med en arm. Då förstår folk att man inte kan hoppa och stå på händer. Nu blev det ett annat handikapp. Som inte syns. Syns inte, finns inte. Ta dig samman och p...

Joråsatt.. Det blev som det blev och gick som det gick.. Jag skulle vara värsta snälla tjejen och allt.. Sen krasch! Depressionen är tydligen min trognaste följeslagare i livet. Varför kanske man vet, men hur man kan peta denne ovälkomne livskamrat t...

Puh! Knasigt värre blev det.. Jag vet inte.. Jag kanske kräver för mycket, eller så gör jag inte det. I min värld är ord tunga. I mångas värld är ord lätta och flyktiga. En börda och en otrolig tillgång har landat i mitt huvud. Så ser jag det. I kärl...